Imorgon och på fredag kommer jag inte träffa Andreas på hela dagarna, vi jobbar om varandra :(.

Men det blir en julfika med Pamsingen imorgon i alla fall.

Jag måste hinna transkribera den sista intervjun innan det är dags för jobb också :/.

Pluggandet kom lite ivägen för vännerna idag, det är synd men jag ska nog kunna ta igen det :).

På lördag ska vi träffa ett par av Andreas vänner, de köpte en syster till vår lilla Cendra, det kan nog bli trevligt!

För övrigt så missbrukar jag Lussebullar, jag tror att jag kommer att ruinera oss på det :p.

Det är dags att baka egna snart tycker jag och att göra knäck :). Varken jag eller Andreas har gjort pepparkaor sen vi var små så det får vi nog också ta tag i! Jag har velat köpa blommor, julstjärnor nu ett tag att ställa i fönstret men de har ökat i pris nu. Jag irriterar mig när jag är för sent ute så blir jag snål! Vi har inget julpynt alls än, jag hade nog kunnat tänka mig en ljusstake eller två men inte mer. Thomas odlar ju granar, jag ska nog fråga honom fall jag kan få en minigran. Jag har ju ändå varit med och planterat dom :). Jag kan ta den i en kruka sen kan jag sätta tillbaka den när julen är över och hålla på så tills granen är vuxen :). Det hade varit roligt om det var möjligt för oss att ha samma gran alla år haha.

Krisse skrev precis att hon vill att vi ska fira nyår ihop.

Jag hoppas, hoppas, hoppas att hon, jag, Pamela och Katta hamnar på samma ställe.

Det är redan bestämt att Andreas följer med mig vart jag vill. Han är så fin min lilla pojke!

Nä, dags att toa mig innan sömnen infinner sig!

Snodde bilder på google, jag är en sån tjuv :).

Ämnet kom på tal när Josse läste mitt inlägg som handlar om vikt. Ni kan ju gissa att översrkiften således är ett svar på allt gnäll om att inte kunna gå ner i vikt ;).

För övrigt har vi varit riktigt duktiga idag. Det känns som att vi börjar komma någonstans nu.

Jag dricker lite vin :), inte Josse tyvärr, hon ska köra, jag tycker synd om henne :(.

Vi fick precis lite sommarkänslor så här kommer en bild från toalettem när vi var och hade det askul på underbara Öland!

Josses kommentar "Oj vad jag är blond och fin där".

Jag kan inte säga samma sak om mig, brun och fin kanske :D.

Dom ringde precis efter förra inlägget och jag har stora problem med att tacka nej till jobb.

Snart är det dags för det riktiga livet, med det menar jag jobb. Utbildningen börjar lite mot sitt slut och jag kan inte hjälpa att känna mig stressad över hur mitt liv kommer se ut sen. Kommer jag få jobb direkt? Vad för jobb då? Kommer jag och Andreas köpa hus? Kommer jag ha tid till hundarna? Kommer jag tjäna bra? Det är frågor som maler ständigt i mitt huvud. Jag måste lära mig att ta dagarna som dom kommer och inte överanalysera och sönderplanera allting.

Jag och Andreas har nästan helt bestämt oss för att lägga ner husletandet ett tag. Vi funderar faktiskt på att skaffa oss ett billigare boende i stället så att vi kan spara mer. På så vis har vi ju råd att göra lite annat. Vi diskuterar resor och förlovning m.m. Dock hade det varit skönt med trädgård till hundarna men jag är helt övertygad om att det blir någongång. Det är inte hela världen att vänta ett år, då har vi dessutom helt andra lånemöjligheter och kan köpa ett fint hus där vi vill bo. Jag tror nog att vi kommer bli kvar i Sjöbo. Andreas har sitt jobb här och jag har min familj och mina vänner.

På tal om mina vänner ska min älskade Pamela ha homeparty i kväll, både Krisse och Katta ska dit. Jag missar det, jag och Josse ska ju göra intervju och plugga. Det är synd men så blir det ibland. Jag skulle egentligen ha träffat Pamela igår men där kom mitt jobb och hennes skola mellan. I morgon var det meningen att jag skulle träffa Andreas Andersson. Vi sprang på varandra på byn igår och bestämde oss för att det är dags att ses. Det är svårt att föreställa sig att vi träffades cirka en gång i veckan under hela sommaren. Det är trist att man glider i från varandra. Men han har haft fullt upp med sitt nya hus och jag har ju nyligen blivit sambo. I vilket fall ser jag fortfarande honom som en mycket bra vän. Han hjälpte mig väldigt mycket när jag flyttade in i min lägenhet.

Nu borde Josse komma om fem minuter, bäst att jag laddar kaffekokaren!

En bråkdel av de böcker vi använder, har använt och ska använda oss av under vår utbildning.

Av de som finns på bilden har vi dock ingen nytta av nu på uppsatsen.

So off to www.blocket.se they´ll go.

Igår på jobbet satt många av mina kollegor och klagade på att de hade blivit gamla, att de behövde gå ner i vikt etc. Jag har hört dom fraserna många gånger. Missnöje över sig själv finns överallt. Det är tråkigt att det ska behöva vara så men jag tror att alla är missnöjda med något. Jag är helt säker på att man kan hitta fel på sig själv även om andra inte ser felen eller ens ser att där finns några fel. Jag om någon ska inte säga något. Stackars Andreas får väl sår i öronen av alla mina komplex. Jag kanske borde försöka se det så, som att oavsett hur man ser ut så kommer man vara missnöjd med något? Ja, så får det bli.

Hundarna leker i soffan. Det är roligt att dom kommer överens men jag bir helt intryckt i en hörna så det här får vara allt för nu!

Ciao!

Min finaste Andreas :).

Jag saknar värmen även om det inte var så varmt när det fotot togs.

Jag vill kunna åka till stranden med hundarna utan att behöva frysa ihjäl, det kunde man då!

Efter det såg vi A christmas nightmare, den är mest skum men vi fick inte färdigladdad A christmas carol med Jim Carrey.

Jag har desstom tryckt i mig Lussebulle. Lussebullar är absolut det godaste som finns. Jag och pojken köpte även vars en chokladtomte. Dom är ganska äckliga men det är ändå något visst med att äta det :).

Kort och gott så fattades bara glöggen ikväll. Jag borde julpynta lite men det har aldrig varit min grej. Jag har inte haft någon julstämning alls de senaste åren. Jag har mer tänkt på vad julen inte är än vad den är. För fem år sen dog Foxy i november, för tre år sen dog Freddie i november och förra året dog morfar i oktober.

Julen har nog mest handlat om att sakna dom och minnas de jular vi tidigare haft. Julen kommer att bli tung även i år. Jag kan inte minnas många jular utan morfar och hans otroliga aptit. I år kommer inte morbror Bengt ner heller. Det är synd, det är alltid roligt att träffa honom. Han är som ett barn och uppskattar julen så mycket. I år ska han fira hemma hos en av sina personliga assistenter eller hos sin godeman, jag tror atthan kommer ha de bättre där och han slipper sitta i en bil en massa under julen.

Jag är glad över att ha Andreas i år åtminstone. På julafton ska vi först hem till hans familj och sen till min. Jag tror att det blir en bra och mysig dag trots allt och jag har tackat nej till att jobba :). Imorgon blir det jobb dock. Har blivit en del denna månaden och nästa vecka är det nikotinstudie. Det blir ett fint klirr i kassan i december om inte annat.

Måste handla julklappar snart, det är bara klart till mamsen. Jag och Andreas har dock bestämt oss för att inte köpa julklappar till varandra, vi ska göra någonting tillsammans istället. Det känns mysigare och mer romantiskt. Dessutom slipper jag stressa upp mig över vad jag kan handla til honom. Det räckte med hans födelsedag. Då fick han den nya Hugo Boss parfymen och ett presentkort på 500 kronor på Unos kläder. Så bra fantasi har jag :/.

Jajja dags att röka min andra cigg för dagen och sedan hoppa i säng <3

Jag brukade visserligen älska att skriva men jag tror att mitt intresse svalnade i samband med att jag började på socionomutbildningen. Detta eftersom vi skriver HELA tiden. Okej, det kanske var lite överdrivet men vi har väldigt många skrivuppgifter. Jag har nästan glömt hur man skriver "vanligt" efter alla dessa akademiska texter.

Nu är det bara ett halvår kvar till examen... Det ska bli skönt att bli klar med utbildningen men jag kommer förmodligen sakna den och studentlivet sen i efterhand. Man uppskattar sällan det man har när man har det. Det är sorgligt. Jag hör och ser ofta att människor behandlar varandra illa, de tar varandra och allt annat för givet! Varför är det så? Det kanske helt enkelt är människans natur. Även jag tar saker för givet, jag tror att det kanske beror på att man glömmer snabbt de tider då man har haft det sämre. Visst kan jag tänka på de tider då jag haft det sämre och mått sämre men jag kan inte få fram de känslor jag kände då mer än i små fragment. I vilket fall, det känns som att första inlägget spårade ur lite ;). Nu är det dags att transkribera intervjuer till C-uppsatsen :/. Såååeeee

Hej svej för den här gången!

Jag har lånat Andreas fina mössa. Tycker att det är en passande bild att lägga in med tanke på stormen igår. Usch och fy för blåst. Speciellt när man har en valp som älskar att jaga löv. Det är tur att hon inte är så stor än. Än så länge flyger jag inte i backen när hon tar sats och drar :).